Denna inbegriper bland annat smin- samt skonhetsbranchen, reklambranchen, medieindustrin sam porrbranchen saso alla omsatter miljarder via att sexualisera och kommersialisera den kvinnliga kroppen. Sjalva iden forsavitt sexighet bygger pa forbrukning. ”Den sexuella dragningskraften”, skriver Illouz, ”skapas performativt via konsumtionsobjekt samt konsumtionsbeteenden, vilket astadkommer saken da at e ekonomiskt foreteels: via fysisk aktivitet, trender, smin, medicinska sam farmaceutiska produkter forvandlar saken dar kroppen mot nago omrade sasom befinner si avsedd att konsumeras visuellt som en objekt som definieras bruten sin potential att pakalla sexuellt begar”. Sexighet promenerar med andra glos ick att avskilja fran forbrukning. Konsumtionssfaren befinner sig ino sin tur starkt erotiserad – tank blott pa samtlig produkter saso marknadsfors med bilder gallande nakna kvinnokroppar.
Illouz later sin tolkning fran saken da skopiska kapitalismen snudda Marx tolkning bruten varuformen sam arbetet saso vardeskapande bearbetning inom Kapitalets forsta lank. Utnyttjandet utav den sexualiserade kvinnokroppen i saken da skopiska kapitalismen beskrivs sasom ett expolateringsforhallande inom Marx bemarkelse, darborta man samt kvinn omfatta par antagonistiska klasser sam mannen extraherar varde klocka kvinnornas kroppar i liknels tillsammans kapitalistens extraherande bruten varde utav arbetarens lekame. Narvarande driver Illouz sitt tankegan forut vidstrack. Relationen emella konen inneha odla vitt mig begripe ett helt annan dynamik annu den emellan yrkesutovare sam kapitalist, andock eftersom Illouz ick forklarar sin metafo narmare befinner sig det komplicerat att kanna till hurdan nodvandig saken da befinner sig stav hennes tankegan.
praglade utav saken dar https://lovingwomen.org/sv/blog/datingsajter-for-aktenskap/ tillfalliga forbindelsens och konsumtionens logik. Det ha styrks utav do manniskor som intervjuas, skad dessa forefaller ick existera ekonomiskt avhangi sina partners sam age inga eller vuxna avkomma.
Det finns ytterligar bekymmer samt oklarheter tillsamman Illouz tankegan. Inom boken forekommer insprangda intervjuer saso forfattaren genomfort i nagon lang storstader med man och kvinn inom skilda aldrar. Dessa personer ar ick, sasom inom foljaktligen astadkomme karlek smart enkom straighta, a andra sida befinner si all akademiker, chefer alternativt likvardig och bestar e otvetydigt urbant medelklasskikt. Detta befinner si ett av bokens stora brist, icke blott klocka ett representationsperspektiv – samtliga grupper behover inte inkluderas i analysen pro att gora den giltig – skad ino det har fallet astadkommer ointresset stav arbetarklassen samt rurala miljoer att Illouz teser blir mindre vederhaftiga.
Ett bruten hennes huvudpoanger ar att dagens relationer blivit allt mer flyktiga, praglade utav saken dar tillfalliga forbindelsens sam konsumtionens logik. Det har styrks utav de manniskor sasom intervjuas, andock dessa forefaller ej vara ekonomiskt avhangig sina partners och inneha inga eller vuxna barn. Flertal fran de sasom intervjuas ger formulering stav vikten bruten sexuell sjalvbestammande och autonomi, nago forhallningssatt saso Illouz avse praglar samhallet inom grandios.
Skad befinner si dessa forebild lika starka samt viktiga inom arbetarklassen, dar det ekonomiska beroendet itu partnern vanligtvis befinner si grandios? Hur titta det ut forut saken dar som saknar ekonomiska forutsattningar att bryta upp a ett forhallande? Praglas relationerna inom arbetarklassen fran ett storre matt bruten forutsagbarhet sam livslangd alternativt ar dom tvartom an mer osakra ino ett reflexion bruten prekariseringen utav arbetslivet som ju drabbat arbetarklassen hardast? Ser karlekslivets forutsattningar och bekymmer identisk ut villig landsbyden sasom ino storstaden eller paverkas de till exempel bruten avflyttning alternativt dom begransade mojligheterna mo anonymitet?
Hon visar hurda kapitalismen trangt in inom ”den privata sfaren” samt hurdan dess logik darmed strukturerar ick bara vara utsida inte med samt inre leva.
Mig ager inga besked kungen do fragorna skad det befinner sig forvanande att Illouz avstar a att ens nudda dom. Det befinner sig oklart forsavitt hon menar att sexualmoralen och synen villig karlek och parforhallanden befinner sig densamma oavsett klassposition. Parallellt tillsamman det skifte Illouz beskriver finns likas nagon inom boken okommenterad affarsverksamhet ino omvan kurs: e varnande utav hemmet, familjen samt aktenskapet ocksa bland unga persone. Kvinnliga bloggare tillsamman skarpa villi klassiska husmorssysslor sasom matlagning sam heminredning inneha hundratusentals lasare samt konservativa politiska rorelser har som bekant mobiliserat run fragor forsavit konsroller, homofobi och familjevarderingar ino Europa och varlden do senaste decennierna.
